Politik, samhälle och näringslivsutveckling

Bakgrund 

Andelen äldre blir allt fler. År 2017 var medellivslängden drygt 84 år för kvinnor och nästan 81 år för män. Fram till år 2070 beräknar SCB att den ska öka till drygt 89 år för kvinnor och drygt 87 år för män. Det är en ökning med fem år för kvinnor och med drygt sex år för män.. Antalet äldre förväntas öka under den kommande tioårsperioden där de allra äldsta som är 80 år och äldre, förväntas öka med nästan 40 procent. Även om antalet äldre ökar har dödligheten i olika åldrar minskat och fler lever allt längre. Det ökade antalet äldre personer kommer att påverka kommunernas äldreomsorg, men även hälso- och sjukvården.

Behovet av anpassade boendeformer för äldre kommer att öka kraftigt under den kommande tioårs-perioden. Samhällets kostnader för vård och omsorg för äldre ökar.

Möjligheter 

Bostäder som kan definieras som senior/trygghetsboenden kallas ibland för mellanboende, mellan ordinärt och särskilt boende. Från 2010 fram till 2024 byggdes drygt 12 000 trygghetsboenden i landet. Dessa boenden har bidragit till att kommunerna kunnat minska antalet särskilda boenden och därmed fått en årlig besparing idag på ca åtta miljarder kronor Fler trygghetsboenden skjuter således helt eller delvis fram behovet av nya särskilda boenden. Enbart Höganäs kommun, som byggt flera nya trygghetsboenden, har kunnat minska sina årliga kostnader för särskilda boenden med 87 miljoner kronor, jämfört med Gotland, som valt att prioritera utbyggnaden av särskilda boenden istället.

Av samtliga 65 år och äldre bor drygt 60 % i villa. I takt med att hälsan sviktar, eller behoven ändras, blir trädgården tyngre, trappor svåra att gå i, trånga språng och utrymmen svåra att röra sig i. Det är först när det finns en valfrihet med nya boendelösningar som viljan att flytta blir reell. Analyser visar att det finns ett behov av ca 35 000 nya seniorbostäder för 65+ fram till 2034, upplåtna med kooperativ hyresrätt. Härutöver finns ett större behov av anpassade bostäder genom ombyggnad och ökad tillgänglighet i det befintliga beståndet.

För äldre innebär ett mellanboende att behov som ökad bekvämlighet och tillgänglighet, trygghet och gemenskap med andra bättre kan tillgodoses. För äldre som lever ensamma, har drygt var fjärde kvinna och något färre män besvär av ängslan, oro och ångest. Här kan ett mellanboende bidra till att bryta ensamhet och isolering och ge ett mer kvalitativt liv. 

Lösningar 

Med den kooperativa hyresrätten som upplåtelseform blir hyresgästen en del av en föreningsgemenskap. Möjligheterna till ökad trygghet, trivsel och gemenskap ökar. Genom försäljning av villa eller bostadsrätt frigörs kapital som täcker upplåtelseinsatserna, och samtidigt ofta ger ett eget kapital kvar på banken. Insatserna är spekulationsfria och väsentligt lägre än jämförbara insatser i bostadsrätter. De bidrar till i sin tur till att göra hyrorna lägre än för jämförbara hyresrätter. Lägre insatser ger lägre hyra, så att pensionerna räcker till. 

Föreningen ansvarar för all drift och underhåll, vilket gör att kostnaderna kan hållas på en lägre nivå än jämförbar hyresrätt. Hyrorna utvecklas därför mer gynnsamt än inom hyresrätten. Värdet på de boendes insatser omsätts i socialt och ekologiskt hållbara boendemiljöer som även blir ekonomiskt hållbara för hyresgästerna. 

För kommunerna innebär ett nytt seniorboende att villor frigörs för yngre barnfamiljer eller annan önskad omflyttning. Fler ges möjlighet att bo kvar i kommunen. Befolkningstillväxten gynnas och därmed stärkt skattebas, samtidigt som kostnaderna för hemtjänst, vård och omsorg blir lägre. 

Våra erfarenheter

Med erfarenhet från ett drygt 35-tal projekt för äldre, upplåtna med kooperativ hyresrätt, är Nybo det ledande bolaget i landet med denna inriktning. Vi ser en efterfrågan på våra koncept i såväl mindre som större städer, från norr till söder. Efterfrågan är generell och växande. 

Genom att involvera medlemmar redan före bygget startar, blir det möjligt att involvera medlemmarna i planering och utformning, framför allt av gemensamma lokaler och miljöer. Det gör även att planerna för en flytt för den enskilde ges tid att mogna fram. 

Vårt stöd till medlemmar och förening under byggtiden fram till inflyttning är värdefull för sammanhållning och gemenskap. Och vi fortsätter stödja föreningens styrelse när medlemmarna tagit över, så att föreningsverksamheten fungerar som tänkt. 

Behov av fortsatt investeringsstöd och samverkan kring kommunernas handlingsplaner

Det statliga investeringsstödet till bostäder för äldre på den ordinarie bostadsmarknaden, trygghetsboenden, som infördes 2010, kommer enligt ett riksdagsbeslut i december 2024 att fasas ut. Några nya projekt kommer enligt beslutet inte att ges något stöd fr o m 2026. Någon utvärdering av stödet hade inte gjorts inför beslutet.

Nybo har på uppdrag tagit fram en rapport som visar att syftet med stödet har uppnåtts, att det gett positiva effekter för kommunernas såväl som för statens finanser, och att det ökat seniorernas valfrihet, trygghet och trivsel bland de som valt dessa boenden. I rapporten redovisas även konkreta förslag på ett nytt reformerat regelverk för framtida stöd. Vidare hur kommuner i samverkan med pensionärsorganisationer och byggföretag tillsammans kan planera för nya seniorboenden.

Ladda ner rapporten här:

https://www.granitor.se/properties/kooperativa-hyresratter/rapport-har-vill-jag-bo

Läs mer om

Bakgrund 

Andelen äldre av befolkningen blir allt fler. År 2017 var medellivslängden vid födelsen drygt 84 år för kvinnor och nästan 81 år för män. Fram till år 2070 beräknar SCB att den ska öka till drygt 89 år för kvinnor och drygt 87 år för män. Det är en ökning med fem år för kvinnor och med drygt sex år för män. För varje decennium fram till 2070 beräknas medellivslängden öka med i genom-snitt ett år för kvinnor och drygt ett år för män. Antalet äldre förväntas öka under den kommande tioårsperioden där de allra äldsta som är 80 år och äldre, förväntas öka med nästan 40 procent. Även om antalet äldre ökar har dödligheten i olika åldrar minskat och fler lever allt längre. Det ökade antalet äldre personer kommer att påverka kommunernas äldreomsorg, men även hälso- och sjukvården.

Enligt beräkningar ökar den sammanlagda kostnaden för vården och omsorgen för samtliga 65 år och äldre, med motsvarande 2,1 procent per år i fasta priser. 

Möjligheter 

Bostäder som kan definieras som senior/trygghetsboenden kallas ibland för mellanboende, mellan ordinärt och särskilt boende. Här ser vi ser möjligheter. För kommunerna skulle en utbyggnad av mellanboende till att omfatta 3,7 procent av omsorgstagarna medföra att andelen personer med svår nedsättning som får detta boende, ökar från 2,7 procent till 14 procent samtidigt som andelen i denna grupp som får ordinärt boende med stora insatser minskar från 24 procent till 12 procent. En omfördelning av kostnader från ordinärt boende till mellanboende ger en viss kostnadsökning men betydligt mindre än för en omfördelning till vård- och omsorgsboende helt beroende på utvecklingen av andelen äldre i kommunen. 

Av samtliga 65 år och äldre bor drygt en miljon i villa. I takt med att hälsan sviktar, eller behoven ändras, blir trädgården tyngre, trappor svåra att gå i, trånga språng och utrymmen svåra att röra sig i. Det är först när det finns en valfrihet med nya boendelösningar som viljan att flytta blir reell. Från 2015 och fram till 2030 beräknas det finnas ett behov av 360 000 anpassade bostäder för äldre. 

För äldre innebär ett mellanboende att behov som ökad bekvämlighet och tillgänglighet, trygghet och gemenskap med andra bättre kan tillgodoses. För äldre som lever ensamma, har drygt var fjärde kvinna och något färre män besvär av ängslan, oro och ångest. Här kan ett mellanboende bidra till att bryta ensamhet och isolering och ge ett mer kvalitativt liv. 

Lösningar 

Med den kooperativa hyresrätten som upplåtelseform blir hyresgästen en del av en föreningsgemenskap. Möjligheterna till ökad trygghet, trivsel och gemenskap ökar. Genom försäljning av villa eller bostadsrätt frigörs kapital som täcker upplåtelseinsatserna, och samtidigt ofta ger ett eget kapital kvar på banken. Insatserna är spekulationsfria och väsentligt lägre än jämförbara insatser i bostadsrätter. De bidrar till i sin tur till att göra hyrorna lägre än för jämförbara hyresrätter. Lägre insatser ger lägre hyra, så att pensionerna räcker till. 

Föreningen ansvarar för all drift och underhåll, vilket gör att kostnaderna kan hållas på en lägre nivå än jämförbar hyresrätt. Hyrorna utvecklas därför mer gynnsamt än inom hyresrätten. Värdet på de boendes insatser omsätts i socialt och ekologiskt hållbara boendemiljöer som även blir ekonomiskt hållbara för hyresgästerna. 

För kommunerna innebär ett mellanboende att villor frigörs för yngre barnfamiljer eller annan önskad omflyttning. Fler ges möjlighet att bo kvar i kommunen. Befolkningstillväxten gynnas och därmed stärkt skattebas, samtidigt som kostnaderna för hemtjänst, vård och omsorg blir lägre. 

Våra erfarenheter

Med erfarenhet från ett drygt 35-tal projekt för äldre, upplåtna med kooperativ hyresrätt, är Nybo det ledande bolaget i landet med denna inriktning. Vi ser en efterfrågan på våra koncept i såväl mindre som större städer, från norr till söder. Efterfrågan är generell och växande. 

Genom att involvera medlemmar redan före bygget startar, blir det möjligt att involvera medlemmarna i planering och utformning, framförallt av gemensamma lokaler och miljöer. Det gör även att planeringsprocessen inför en flytt ges tid att mogna fram. 

Vårt stöd till medlemmar och förening under byggtiden fram till inflyttning är värdefull för sammanhållning och gemenskap. Och vi fortsätter stödja föreningens styrelse när medlemmarna tagit över, så att föreningsverksamheten fungerar som tänkt. 

Forskningsrapporter som ligger bakom är, i urval;

Petter Ahlström, Linköpings universitet 2007, Boende för äldre – utmaningar och möjligheter. 

svensk Byggtjänst, 2013 Bo bra på Äldre dag – en antologi. 

CECODHAS housing europé, Housing and ageing in the European Union 2010

HUI ersearch, seniorboende 2.0 Äldreboendets plats i den moderna tjänsteekonomin, 2012. 

SOU 2015:85 Bostäder att bo kvar i – bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer

SOU 2020:80 Äldreomsorgen under pandemin

Tillväxtverket, Framtida marknad för vård och omsorg av äldre, 2022

Bakgrund 

72 % av landsbygdsborna känner att de redan idag bor som de önskar, medan endast 45 % av de tillfrågade storstadsborna anser samma sak. Tre av tio vill helst bo på landsbygden, men det är bara två av tio som gör det idag. Ett hushåll som kan jobba på distans sparar cirka 3 000 kronor i månaden på att flytta till en mindre kommun, eftersom boendekostnaderna blir lägre. Hushåll i mindre kommuner har mer pengar över än vad motsvarande typ av hushåll har i storstäderna. 

42 % av landets mindre kommuner anser att privatpersoner har svårigheter att få lån för att bygga. På mycket svaga bostadsmarknader är det vanligt att lån till nybyggnation ges på godtyckliga grunder, att det är stor variation i marknadsvärdering och krav på kontantinsatser. Ofta överstiger produktionskostnaden marknadsvärdet vilket för kommersiella bostadsaktörer blir ett problem med nedskrivning av värdet i balansräkningen. 

 Möjligheter 

Problemen med finansiering då en kommun definieras som mycket svag håller på att vända. Antalet mycket svaga marknader har minskat från 105 kommuner år 2012 till 48 kommuner år 2017. Utvecklingen förväntas fortsätta och prognosen för år 2025 är att endast 18 kommuner då tillhör gruppen mycket svaga marknader.

Ett projekt som möter en långsiktigt hållbar efterfrågan har lättare att bibehålla värdet i redovisningen. I kombination med offentligt engagemang kan en kooperativ hyresrättsföreningen med redovisning enligt K2-regelverket uppnå ett marknadsvärde som ligger i paritet med produktionskostnaderna.

En förutsättning är dock att produktionen inte omfattas av onödigt kostnadsdrivande materialval, markförhållanden eller entreprenadupplägg, felaktigt utformad arkitektur, eller genomförandeprocess. En nära dialog med såväl kommun, kreditgivare som medlemmarna i den kooperativa hyresrättsföreningen är nödvändig redan från start för att skapa tillit till projektet och en gemensam samsyn om dess möjligheter. 

Lösningar 

Med Nybos Hemby-koncept inleds en process med en förstudie där vi identifierar förutsättningarna:

  • Tilltro till Kommunen
    • Kommunen och hyresgästerna
    • Intressenter och entreprenörer
  • Samverkan 
    • Gemensam målbild bland alla inblandade
    • Realistisk risk- och ansvarsfördelning; kommun, förening, hyresgäster 
  • Projektet 
    • Rätt läge och planförhållanden
    • Rätta ingångsvärden för rätt hyra
    • Energi- & kostnadseffektiv bostadsproduktion
    • Prefabricering och varierad upprepning

Med rätt förutsättningar går Nybo vidare i det tidiga skedet. Medlemmar ansluts till den kooperativa hyresrättsföreningen, partneringavtal sluts med vald entreprenör, kommunens engagemang formaliseras och kreditgivarens villkor identifieras för kommande kreditiv och slutlån. 

Nybo styr hela processen fram till färdigt hus där hyror och insatser speglar betalningsvilja och betalningsförmåga, där bostäderna är utformade efter lokala behov och förutsättningar, där ett långsiktigt engagemang från såväl kommunen som invånare har etablerats för projektet. 

Våra erfarenheter

Hemby-konceptet har med framgång genomförts i två utvalda pilotprojekt, där den kooperativa hyresrättsföreningen har det bestämmande inflytandet över boendet. Kommunernas engagemang har bestämts utifrån lokala premisser. 

Projekten har var för sig omfattat ett 15-tal lägenheter, gemensamhetslokal och inbjudande utemiljö. 

Vi ser att liknande projekt kan uppföras på flertalet mindre, eller svagare orter där förutsättningarna för samverkan, tillit och långsiktighet är tillräckligt goda. 

Forskningsrapporter som ligger bakom är, i urval;

Landshypotek, 2017. Att välja med hjärtat – så vill svenskarna helst bo. 

WSP, 2020. Trängsel, mötesplatser och ensamhet – så ser vi på stadslivet efter pandemin. 

Swedbank, 2020. Corona – början på slutet för urbaniseringen? 

Swedbank, 2020. boindex Kvartal 2 2020. 

Riksorganisationen Hela Sverige ska leva, 2018. Balansrapport #2 . Hållbarhet i Hela Sverige

Nybo bostadsutveckling AB Gamla v 1 373 61 Sturkö